Denna digitala superorganism är, likt ett urbant cirkulationssystem, sammankopplad genom portaler som placerats vid fontäner eller träd över hela Sverige. Den befolkas av virtuella mikrober med egenskaper liknande dem hos den regnbildande bakterien pseudomonas syringae. De lever högt uppe i molnen och kommunicerar genom kvorumavkänning, ett kemiskt språk som kan ses som det sociala beteendets ursprung.

Först när en digital mikrob ockuperats av en människa framträder den för andra som en spöklik närvaro i verket. Kom närmare och möt de digitala mikroberna, ta plats i någon av dem och påverka den inre meteorologin i deras sammanvävda miljö. Med hjälp av rörelse och kvorumavkänningens grundläggande kommunikationsregler kan du interagera med mikrober som andra besökare besitter. Genom att följa, attackera, flytta bort från eller retirera skapar och relaterar vi tillsammans till en virtuell närhet som mäts i muskelrörelser. Hur vet vi att vi verkligen möter de andra och inte bara den egna upplevelsen av en digital representation?

Konstnärsduon Lundahl & Seitl omtolkar utställningsmediet som interpersonella processer via koreografi, materia och tid. Tillsammans har de utvecklat en konstform av iscensättning, koreograferade rörelser, instruktioner och uppslukande teknologier. En process där materiella objekt och människans förmåga att skapa en värld via perception existerar sida vid sida.